Och lite Bocelli..

Quando sei lontana
sogno all'orizzonte
e mancan le parole
e io si lo so
che sei con me
tu mia luna, tu sei qui con me
mio sole, tu sei qui con me...

Finns det något vackrare än det italienska språket?
På svenska förlorar det inte det vackra men det är ändå inte samma sak.
Jag behöver verkligen börja studera italienska igen, ADESSO!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

My

Framtiden är som tystnaden. Ibland bryts den, ibland genomljuder ett eko.

RSS 2.0