Länge leve.

Här lever minnen. Och det är väl det enda som i stort sett är levande hos mig just nu. 
Inombords lever en liten elak döing som bara vill sova sova sova men som aldrig får ro. 
Angenämnt? Inte jätte. 
 
Nej jag är inte döende. Inte på riktigt. Jag bara slänger iväg år, dagar och minuter till ett okänt mål, lite som en osäker investering. Kanske lönar det sig, kanske inte.
Nåväl. 
 
Jag har köpt en kamera. Förhoppningsvis resulterar det i bilder, eller nåt.
 
Hakuna Matata

Don't let me know if it hurts you

 
 
 
 

What hurts the most

Jag kan fylla rum efter rum med utslitna minnen
sätta tio lås på varje dörr
Jag vet vad man brukar säga
men inget var egentligen bättre förr

Jag har ärr från strider jag utkämpat ensam
för att du inte orkade slåss
Du tänkte på vad som var bäst för dig
när jag försökte rädda oss

Jag har gått så länge i ett kvävande mörker
trots hundra tända ljus
Du kan inte tvinga fram en sanning
jag har inget hem i ditt hus

Jag har blött tusentals ord på tårdränkta papper
där jag kan läsa mellan svart och vitt
att hur mycket vi än skulle önska
kan mitt hjärta inte rädda ditt
 
 
 
 
13-03-21  MCR

You make breathing difficult

You are the sharp edges of a softened heart
the salty presence in happy tears
You are the sting behind those pretty words
the constant in elusive fears

You are the pain in warm embraces
the blind in watchful eyes
You are the anger in joyful laughter
the beginning of goodbyes

You are the will of nothingness
the bruise on a loving heart
You are the lie in an honest smile 
the force that push apart

You

make

breathing

difficult
 
 
13-04-13 MCR

Why am I crying?

Jag målar avsked på canvasduk
färgsätter 5 år av känslor
kanske att jag tappar salta tårar
men jag målar med beslutsamma drag

Jag författar Ulf Lundell-långa sms
som jag sedan raderar
Jag somnar tvärs över sängen
för att lära min kropp om ensamhet

Jag googlar ditt namn som terapi
placerar nya ansikten till varje bokstav
jag låter håret växa ut ljusbrunt
distanserar mig från kort och blont

Varje morgon klistrar jag ett leende på mina läppar
envist säger jag åt det att stanna där
jag överväger att hälla betongpulver i glaset
ansöker om bygglov för en ny ryggrad

Vaknar trött och mörk under ögonen
efter alla diskussioner jag för med hjärtat
Tittar vilset på en halvfärdig tavla
som borde varit klar igår


MCR 2012.03.14

I promise to love you forever and always

Det vackra sa farväl och jag försvann

Jag packade ner allt som var du i lådor
märkte dem med ord som inte skjuter hål


Jag önskade mig andetag fria från dig
önskade mig ögon som ser förbi, bort


Jag tvingade bort ditt namn från mina läppar
skrapade mina knän när jag snubblade över gammalt glömt


Jag såg dig i ögonen och bad dig att inte riva fler illusioner nu
du drog på munnen som du alltid gör
och laddade om

 

MCR 2011-08-25

You are the only exception



Play Me

Adoration




Saknar den här lille sötnosen.

För övrigt 4 år idag, Hejja oss! ♥

Waterhole

Remember to leave space in your garden so that the angels have room to dance

I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i

Wild horses I wanna be like you

Home is where your heart is



Idag flyttar den här lille sötnosen till sitt nya hem på södra Öland. Det är ju inte så långt bort men känns ändå som tusentals mil för mycket. Det är nu man önskar att han inte hade varit ensam i sin kull så hade han kanske inte lyckats krypa riktigt lika långt in i hjärtat. Hur som helst så är han en av oss.
Han gör bäst i att inte glömma det när han springer runt och sätter lite fart på Mörbylånga.
Rackarns Rio - jag tror nog allt att jag kommer sakna dig något förfärligt.

Det är tur för mig att det är sorgliga tider i Grey's Anatomy för jag kan behöva en ursäkt för att få gråta lite.

Lilla Rio har blivit stor

Nu är det snart dags för flytt och han kommer hamna hos ett snällt lite äldre par i mörbylånga. Där kommer han få en tjejkompis som heter Esmeralda och jag tror att han kommer få ett väldigt bra liv.
Säkerligen kommer jag gråta floder när han flyttar för även om jag sa till mig själv att jag inte skulle fästa mig så har han nästlat sig in i hjärtat ändå det lilla monstret.

Hur glad blir man inte

när man har 3 maskiner blöt tvätt och ett trasigt torkskåp?

Fantastiskt.

Jackie

Möt Jackie, mitt och Emils barn.
Läskigt...

Last Day

Sista dagen på jobbgarantin idag, skönt.
Kommer iofs sakna Ingela lite, himla go tjej, trodde aldrig man skulle få vänner bland mupparna på AMS:P

Emil tog med sig första flyttlasset upp till Öland igår och jag och Empa tog en cykeltur hem till mamma.
Ska ta bussen upp till Öland idag, utan emmis, hon får stanna hos mamma till över midsommar.
Men först ska jag handla mat.

Bye.

Grattis!!

Emil 24 år =)=)

Puss älskling

Hope

För ett år sedan så låg min moster på sjukhus med njurar som inte fungerade, bland mycket annat.
Och jag var så sorgsen då för min student närmade sig och jag visste att hon ville vara med.
Jag höll hoppet uppe för hennes skull, mammas skull och för min skull.
Intalade mig hela tiden att allt skulle ordna sig, att allt skulle bli bra.
Det blev inte bra och jag förlorade en moster.

Nu ett år senare så verkar historien upprepa sig. Min farfar ligger på sjukhus med njurar som inte fungerar.
Och jag vet inte om jag ska hålla hoppet uppe ännu en gång och riskera att rasera det igen.
Eller om jag ska ställa in mig på att det värsta kan hända.
Men lika rädd som jag är för att historien verkligen ska upprepa sig igen om jag tillåter mig att hoppas, lika rädd är jag att den gör det om jag inte hoppas.

My

Framtiden är som tystnaden. Ibland bryts den, ibland genomljuder ett eko.

RSS 2.0