John Blund

Jag trodde inte att jag var trött.
Jag känner mig inte speciellt trött heller men eftersom jag nu sitter här vid datorn och skrattar åt mina gamla blogginlägg så måste ju någonting uppenbarligen inte stå rätt till.
Det är faktiskt så illa att jag för mig själv tänker "Gud vilken rolig person jag är" och jag nästan känner klappen på axeln jag ger mig själv.
När det har gått så här långt då är det illa.
Så schas i säng med mig jag har en dejt med John Blund.
Godnatt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

My

Framtiden är som tystnaden. Ibland bryts den, ibland genomljuder ett eko.

RSS 2.0