Har haft svårt med inspirationen till mina dikter länge nu. Det är inte som förr då orden nästan trillade över mig.
Nu får jag ofta kämpa för att kunna skriva något alls. Det är sällan jag orkar den ansträngningen, det känns nästan aldrig riktigt värt resultatet.
Men idag kom orden trillandes igen så ikväll skrevs årets första dikt.

" När det inget finns kvar att säga
när orden tycks ha tagit slut
och ögonen känns trötta
efter tårar som sedan länge torkat ut

När det känns som att hjärtat
är en blodig massa tung som sten
och att allt livet står för
är att kapa dina ben

Hur får man tillbaka den där känslan
av att varje mynt är en önskning i en brunn
och att allt som behöver sägas
kan sägas mun mot mun"

M.R 2008-01-13