Fredagens inköp

Idag har det handlats.
  
En vit tröja med upprullade ärmar till Emil, och en grå myströja och lackleggins till moi=)
Mamma inhandlade en efterlängat dammsugare.

Empa har det såklart också handlats till, men hon får sina saker imån för då fyller gangstern 1 år!
 

Ikväll ska jag och Pempa mysa framför teven med chips och påskmust.
Emil är på Öland och får istället mysa med Sara, Mattis och Azzi. Det är väl inte fy skam det heller:P

Btw så har vi 20 månader idag, Emil och jag.  ♥

"Ah, kiss me, love, and miss me, love, and dry your bitter tears"

Igår var det alla hjärtans dag och för oss som inte tar speciellt hårt på det här med presenter och andra kärleksbevis så räcker det med en paj.
Den här fick Emil igår av mig på alla hjärtans dag, och eftersom det var en citronpaj så gladde den nog mer än vad en stor bukett rosor någonsin hade gjort.

 Hemmagjord till och med=)


Stensjö by

Min farmors mamma heter Olga och är på sitt 95:e år här i livet fast jag har alltid trott att Olga var minst hundra.
Hon har stort vitt fluffigt marge simpson hår, käpp och dålig syn.
När jag var liten tyckte jag om Olga väldigt mycket för att hon tyckte det var okej att ge en sexåring en slant som bestod 500 kr. Jag tyckte inte lika mycket om henne när hon alltid nöp mig i kinderna på ett sånt där typiskt gammal tant vis.
Min lillasyster var alltid jätterädd för Olga när hon var liten, fast Olga är väldigt snäll.
Jag har aldrig varit speciellt avundsjuk på Olga, för jag har aldrig tyckt att dålig syn, hörsel och käpp är något att avundas men för första gången är jag faktiskt avundsjuk på henne.
För Olga växte upp i Stensjö by, hon är idag en av de få människor som bott där som fortfarande är i livet vilket är lite status.
Hur som helst för dom som inte vet så är Stensjö by en väl bevarad gammal by där man bland annat spelade in scener till Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn.
Och är det inte hur coolt som helst att här har Olga haft "the real thing". Hon var barnen i bullerbyn.
Jag är grymt avundsjuk så jag får väl helt enkelt nöja mig med att jag faktiskt är släkt med en riktigt häftig tant=)

image51

Stensjö by.(bild tagen härifrån http://www.enigma.se/stensjo.htm)

Den här kanske

är bättre?
Jag tar en sån här tack och i den vill jag ha Leona Lewis album.
Thank you very much.
104628-50

Skit

Sitter vid datorn och lyssnar på musik.
Why?... jo för att min NYA mp3 inte fungerar. Den är död och är den inte det så tänker jag ta död på den själv bara för att den gjort mig så grymt irriterad.
Den här är enligt mig, skit eller så är det kanske bara fel på min inte vet jag men återigen, S-K-I-T.
104628-49

She´s an alien

Idag har jag varit med mamma på sjukhuset, på avdelningen för nuclearmedicin.
Ballt va? =)
Mamma fick sen injektion med nån radioaktiv geggamoja och eftersom hon var så duktig fick hon såklart ett bamseplåster. Mycket stiligt.

Sen fick jag sitta och vänta medans mamma äntrade Hawkeye 4. Bzzz.... mamma åker in (en kvarrt passerar) bzzz...mamma åker ut.
Tänk om man alltid kunde ha det så? Man bara stoppar undan mamma och så vet man vad har henne tills man behöver henne nästa gång. Smidigt ju.

Emmis och jag lussade såklart för Svensson igår morse, bilder kommer senare.

Nu sitter jag i soffan med Svensson och Empa och avnjuter en god kopp kaffe medan vi tittar på Ensam hemma 2.
Blir inte bättre än så här=)

Fin

"Half the night I waste in sighs,
Half in dreams I sorrow after
The delight of early skies;
In a wakeful dose I sorrow
For the hand, the lips, the eyes,
For the meeting of the morrow . . ."

- Tennyson


M ♥ E 

Veligt värre

Idolfinal kväll och jag kan inte bestämma mig.
Vem borde vinna?

Marie Marie Marie, jag har gått från att gömma mig bakom kudden varje gång hon spände blicken i kameran eftersom jag trodde hon gav mig onda ögat med sin "crazy-eye" -look till att gilla hennes röst mer och mer.
Hon är en fantastisk sångerska och en inte lika fantastisk scenfigur.
Jag lade märke till att varenda gång hon klämde i "This moment.." så var det som om någon slagit till henne i huvudet med en jättelik hammare och bankat ner henne i golvet. Hela kroppen viker ihop sig, benen förvrids i kobens-ställning och voila så har vi Marie Picassos scenfigur.
Magstöd i alla ära men kan ingen ge människan en hållning?

Amanda har ju varit en stadig favorit hela resan igenom. En skön tjej i min ålder som bara glider in på scen och liksom tar över showen. Och det är ju så det ska göras eller hur?
Men samtidigt så har jag för varje fredag som gått känt mer och mer "less is more". Jag älskar den där hesheten hon har men jag sitter hellre och väntar spänt på att den ska dyka upp än att höra den en hel låt igenom, det tar bort udden av magin lite.
Medans Marie vaggar ko-likt fram på scenen så flaxar Amanda hejvilt med armarna.
Det ser ut som en blandning mellan när Peter Pan sträcker ut armarna för att flyga och Långben som håller på att falla.
Och jag kan inte låta bli att undra om hon vet att dom är där, har hon kontroll över dom eller sveper dom iväg av sig självt?

Så Ko eller Flax?

Ajj.. tufft val.

Farfar







Du är för envis för att inte ta dig genom det här.
Tänker på dig.

Ordinary friday

Det är fredag kväll hos oss och större delen av våra vänner är förmodligen ute och festar ikväll, eller liknande.
Dom sitter förmodligen inte i soffan iklädd sunkigaste mjukisbyxorna anno to long ago.
Det gör Emil och jag även om mina mjukisar är fint röda och från förra året.

När Emil och jag har levt för tätt inpå varandra lite föööör länge, ja då brukar Emil fly till Öland.
Vilket på sätt och vis hade varit skönt, med Emil på Öland och Empa på kattutställning hade jag kunnat leva la dolce vita här hemma, all by myself...sköööönt.
Men ödet hade andra planer och Emil blev kvar i Kalmar.

Dessutom har jag smittat Emil med baciller så nu sitter vi i varsitt hörn av soffan, undviker onödigt prat, snorar och sväljer ansträngt med ömma halsar.
Lovely.

Emmis, den enda som är fräsh av oss alla är nog trött på oss och kikar bara fram då och då för att tigga till sig en bit skinka.  Klokt.
Det är ju lite skönt ändå att sitta i soffan, var och en med en skinkmacka i handen och pyssla med sitt.
I´m not complaining.

Imorgon ska jag begrava mig i tyg framför symaskinen och förhoppningsvis "bidde det inte nånting annat".

Jag får väl sammanfatta läget här hemma med Katie Meluas kloka ord;
"Being close to crazyness and being close to you"

Almost doesn't count

It's a lost and lonesome road
I'm walking with my heavy mind
It twists and turns and scares me
and I'm afraid to look behind

Like a book with all blank pages
I try to read my story
But I won't hope for happy endings
and I have no time to worry

I have no certain answers
It's a game of truth or dare
wich ever I choose
Is it an answer I can bare?

(M.R 071019)

Mommie dearest

Det är sällan jag ser min mamma arg över något men idag var faktiskt ett sådant tillfälle.
Vi hade (hon hade) bestämt att vi skulle träffas tidigt på maxi idag för att slippa långa köer och trängsel.
Men ta mig fan om det inte var mer folk än vanligt. Haha, mammas ögon glödde av hat mot alla människor när hon väste fram "Varför ska ni vara här just nu när jag ska handla, gå hem med er!!"

Jag njöt.

God? Natt

Vid klockan halv två på natten vill jag sova.

Emil vill spela fifa...och nynna Nancy Sinatras gamla slagdänga...

Var fasen håller den enda vettiga i den här familjen hus? EMMIS??

Nörd.

Emil tycker om att visa mig saker som han tycker är roligt.
Idag var det dags för tv-spelsreklamer.

Han säger ivrigt "Titta, på det här, titta titta"
Och jag nickar okej och spänner mig inombords för vad det nu kan vara han har att visa mig den här gången.
Bäst att ta på mig den begrundande minen.

Reklam nummer ett visar ett av Emils favoritspel, Zelda. Vilket inte alls är mitt typ av spel.
Videon är så extremt superdålig så det är svårt att förstå hur man ens får visa sånt här skit på tv.
För det första är det 90-tal och dom dansar som i en dålig halloween-inspirerad musikvideo, för det andra är Link en tjej.
Jag kniper bestämt ihop munnen för att inte säga något dumt.
Emil diggar med i musiken.

Reklam nr 2 är ännu ett av Emils favoritspel, Goemon.
Detta är en tecknad introvideo där dom sjunger på japanska.
Jag blir inte ens förvånad när Emil gastar med i låten med större inlevelse än Hitler hade inför andra världskriget.
Åh herregud, är allt jag kan tänka. Vad är det för människa jag är tillsammans med?

Det ska ju tilläggas att Emil är 23 år gammal.
Reklam 3 är för det nya Super Mario spelet och Emil tycker att det verkar och jag citerar "jättehäftigt men lite läskigt". Ser man på.
Jag har inte hjärta att säga att det påminner mig om en sån där gammal reklam från tv3. I stil med Barbie möter Lego.
Jag skulle vilja säga det, men jag tycker om Emil så jag håller tyst och nickar instämmande.
"Mhmm.. bowser... läskig.. ja.."
Nu är Emil helt inne i reklamen "Titta nu springer Mario mot slottet!!"

Du är fin Emil=)
Och jag skulle inte byta dig mot något i hela världen, du är knäpp men du är faktiskt min.

Goodbye..

" My dear little baby
Though i'll never know
The colour of your eyes
The sound of your song
I will get along
And i'm complete
Though it just happened to me
Just happened to me
Just happened to me "


(7/3) Förlåt mig.

It's alright ophelia, everybody cries..

Och den kvällen skrev hon för att lätta sitt hjärta.

"Följ en skugga,
           och den undflyr dig;
Försök fly undan den,
          och den följer efter..."

113 dagar...   

My

Framtiden är som tystnaden. Ibland bryts den, ibland genomljuder ett eko.

RSS 2.0