Allt var bara ett lån
Hej
Du känner inte mig
men vi är som två planeter du och jag
kretsar utan att kunna sluta
runt en döende sol
Du är liksom slät och ny
jag är inte lika vacker med mina ärr
Om du visste om mig
skulle jag kunna bespara dig allt
Solen är så lysande klar
så varm och rätt mot min kind
jag vårdar mina fräknar ömt
leende räknar jag varenda en
Du har lånat det leendet nu
jag lägger salva på det som bränts
Vi slåss i ett outtalat krig vi två
för ett pris som bränner fula sår
Du känner det nog utan att veta
hur hjärtat blir tungt och magnetiskt
som en liten insekt, oförstående
offrar sig villigt mot den brinnande lampan
Om du frågade, vem är du att älska som jag?
skulle jag svara att du inte kan vinna
Ingen kan styra över en döende sol
Vi kan bara välja att dö med den
2012-03-18 MCR
