Och lite Bocelli..
sogno all'orizzonte
e mancan le parole
e io si lo so
che sei con me
tu mia luna, tu sei qui con me
mio sole, tu sei qui con me...
Finns det något vackrare än det italienska språket?
På svenska förlorar det inte det vackra men det är ändå inte samma sak.
Jag behöver verkligen börja studera italienska igen, ADESSO!
Why do these eyes of mine cry?
Idag är det springbreak nere på Skälby, men istället för att sitta nere bland alla människor och lyssna till Håkan Hellström så finner jag mig själv sittandes i soffan och njuta av Skeeter Davis och hennes "End of the world".
Fint=)
Skälby
Den annars så fega innekatten begav sig på upptäcktsfärd och hamnade hos pissmyrorna, vilket hon verkade gilla... Knäppis.
Här kommer en fin bild på en fin Emmis=)
Hope
Och jag var så sorgsen då för min student närmade sig och jag visste att hon ville vara med.
Jag höll hoppet uppe för hennes skull, mammas skull och för min skull.
Intalade mig hela tiden att allt skulle ordna sig, att allt skulle bli bra.
Det blev inte bra och jag förlorade en moster.
Nu ett år senare så verkar historien upprepa sig. Min farfar ligger på sjukhus med njurar som inte fungerar.
Och jag vet inte om jag ska hålla hoppet uppe ännu en gång och riskera att rasera det igen.
Eller om jag ska ställa in mig på att det värsta kan hända.
Men lika rädd som jag är för att historien verkligen ska upprepa sig igen om jag tillåter mig att hoppas, lika rädd är jag att den gör det om jag inte hoppas.
Projekt
Nu har jag mycket på gång i mitt huvud känner jag.
Blir helt vimsig bara jag tänker på det, och varje gång jag avlsutar en sak så dyker en massa nya upp.
Just nu har jag:
Projekt nr 1: Sy en volangkjol
Påbörjat: Ja... har köpt en liten bit tyg..
Svårt: Nej inte egentligen
Irriterande: En del, måste hitta tyger
Projekt nr 2: Sy ett linne med volanger på
Påbörjat: Nej, måste inhandla ett linne :P och tyg...
Svårt: Nejdå
Irriterande: Masse masse masse
Projekt nr 3: Flytta till stugan på Öland
Påbörjat: På sätt o vis.. har målat om=)
Svårt: Lite, har problem med organisationen, glömmer bort och kommer på om vartannat.
Irriterande: Se ovanstående.
Så nu är det bara att sätta fart antar jag.
Behöver hämta hem min symaskin och köpa mig en trisslott och vinna en massa pengar så att jag kan finansiera allt det här.
No problem.
Mors Dag
Stolthet & Fördom
Mr Darcy...
Jag som är pinsamt svag för historiska kärleksromaner har såklart kärat ner mig i Mr Darcy.
Men hur kan man låta bli?
Ikväll visas filmen på tv och jag är mer än sugen på att se den dock föredrar jag miniserien från 1995.
Men struntsamma.. Darcy som Darcy ♥
Nice
Har nog aldrig hänt innan.
Me like=)
En oslipad diamant äntrar Schlagerscenen?
Satt precis och tänkte att jag gillar Luuk som kommentator.
Men om han bara fick vara kommentator.
Vem skulle jag då vilja ha som programledare för Melodifestivalen, eller till och med ESC ( om sverige vinner ikväll) ??
En intressant tanke som genast tog form i mitt huvud är att det inte skulle vara nån glättig Agneta Sjödin eller någon klämmig Linda Isacsson.
Jag vill ha någonting nytt, någonting annorlunda.
En oslipad diamant.
Jag vill ha Leif GW Persson!!! =)
Bara föreställ dig hur han skulle sitta i en fotölj i globen och sucka tugnt.
Ha långa utläggningar innan varje bidrag och ständigt famla efter sina glasögon, pilla in en snus och tillkännage vinnaren.
Gud så underbart, jag skulle njuta=)
Är inte detta en bra idé så vet jag inte vad som är det.
En ovälkommen känsla
En känsla av obehag, ett lätt illamående.
Jag vet precis vad det är för känsla.
Jag hade den under hela min uppväxt, från 4 års ålder iallafall.. tills.. ja fortfarande då och då.
Det är samma känsla som jag identifierar med att behöva åka till Pappa.
Det är samma känsla som jag identifierar med bråk.
Det är samma känsla som jag identifierar med ovisshet.
Men idag vet jag inte varför jag har den.
Det gör mig orolig, som att nånting är på gång. Något ska hända.
Men jag vet inte mer än att jag har den här känslan och att jag inte vill ha den.
The master of IKEA
Igår så fick jag hem den, tack till svärmor och stina som hjälpte till.
Och efter lite skruvande så har byggmästaren av IKEA-möbler gjort det igen.
Och den är så fin!!
Tyger
Att det ska vara så svårt att få tag på viskostyger på nätet?!
Jag som hade kommit på en sån underbar plan, att jag skulle sy min egna lager på lager kjol och mitt egna lager på lager linne.
Jag som var så glad att jag äntligen fick tag på en bra kedja idag så att jag kunde göra mitt efterlängtade armband.
Nu verkar det som att jag har ett nytt huvudbry.
John Blund
Jag känner mig inte speciellt trött heller men eftersom jag nu sitter här vid datorn och skrattar åt mina gamla blogginlägg så måste ju någonting uppenbarligen inte stå rätt till.
Det är faktiskt så illa att jag för mig själv tänker "Gud vilken rolig person jag är" och jag nästan känner klappen på axeln jag ger mig själv.
När det har gått så här långt då är det illa.
Så schas i säng med mig jag har en dejt med John Blund.
Godnatt.
Lite bilder från Gbg
Världens längsta och brantaste (kändes det som) trappa upp till Skansen kronan tror jag den hette.
Utsikt över Göteborg
Emil äter makrill utanför feskekörkan
Lite av shoppingen sista dagen
Massa massa shopping
Jag hittade mycket mer i Gbg än jag gjorde när vi var där i höstas.
Även om jag gjorde av med mycket pengar så fick jag ändå en hel del för dom.
* Fyra par skor
* 2 linnen
* Två koftor
* 2 par jeans
* 1 väska
* Armband
* Hårspännen
* Stor tröja/tunika
* Tunika
* Två par mjukisshorts
* 1 tröja
Jag tror jag fick med allt där...
Och det värsta är att jag ändå har fler saker att inhandla inför sommaren.
Men det får jag köpa efterhand, no panic.
Ett steg
Idag känner jag mig uppgiven och lite vilsen.
Det känns som att jag andas, går, står ,ler och låtsas. Allt bara för att jag inte vet, inte orkar göra något annat.
Jag har ingen lust att riva upp känslor.
Men samtidigt måste man få lätta sitt hjärta ibland.
Och om det då innebär i en blogg på internet så får det bli så.
Jag bryr mig inte om vem som läser, se bort om du vill. Dessa orden är inte för dig.
Det här är för min skull. För mig.
Jag behöver skriva av mig och att publicera dikt efter dikt på sockerdricka räcker bara så långt.
Är det så att man alltid måste vara glad? Att finna sig?
Det känns som att jag blir överkörd och bara står och ser på. Varför?
Det hjälper inte att gråta, inte heller att bara låta det va.
Men jag bävar inför att behöva göra mig förstådd.
Varför kan jag inte bara få tala och få höra att det är okej.
Inte ens för mig är det lätt att bena ut grunden bakom detta virrvarr av känslor och tankar.
Jag tror inte jag förstår själv.
Jag vet inte om jag vill.
Det känns som att jag så många ord som trängs i bröstet men jag kan inte förstå dom längre.
Jag har tryckt ner dom så länge att innebörden har tappats bort.
Jag har funderat på att starta en annan blogg. En anonym blogg.
Där ingen vet att det är jag, där jag kan skriva vad jag vill, precis vad jag vill.
Utan att någon sitter och tror att jag riktar mig mot någon annan än mig själv.
Jag kanske borde göra det.
Jag är så otroligt trött på att censurera mig själv.
Göteborg
Allt är packat och klart och vi ska snart gå hem till mamma.
Imorgon går tåget tidigt, vid halv 6.
Emmis ska tas om hand av Semme och jag kommer sakna henne galet mycket, fånigt jag vet, det är ju bara 3 dagar. Men hon är min bebis.
Jag kan bara gissa hur trött jag kommer att vara när klockan ringer imån bitti vid 4.
Men det är det värt, ska bli så kul att komma bort lite.
Bara åka iväg och skämma bort sig själv under 3 dagar.
Nu ska jag gå och pussa på min älsklingskisse och sen ska vi gå.
Tillbaka på Onsdag.
Puss
Saturday
Skönt.
Pratade med farfar idag, han ligger på sjukhuset och mår mindre bra, men framför allt så lät han så uttråkad.
Det är då man önskar att man inte behövde prata i telefon utan att man hade körkort så man kunde ta bilen upp till Västervik och hälsa på honom.
Fast på sätt och vis känner jag mig ändå lättad att det inte går för ända sedan moster dog så går sjukhus och jag inte ihop. Så fort jag kliver in genom dörrarna så dra jag tillbaka 1 år i tiden och alla känslor man hade då kommer tillbaka. En del av mig vet att man behöver minnas för att kunna bearbeta och gå vidare och en annan del av mig tror fortfarande att det inte har hänt och att Anne kommer kliva in genom dörren vilken sekund som helst.
Hur som helst så gillar jag inte sjukhus.
Inte förrän det händer nånting positivt som typ att någon klämmer ut en unge på BB eller så.
Nä nu till gladare ämnen känner jag.
Göteborg på måndag. Äntligen!
Ska gräva djupt i fickorna och verkligen försöka komma hem med så mycket fynd som möjligt.
Den där listan i blocket hemma hos mamma behöver bockas av=)
Nu ska jag nog byta dator mot bok och soffa mot säng.
Sommarvärme
Samlade ihop skissblock och filt och cyklade ner till Kalmarsundsparken och satte mig i solen och slog ihjäl en timme.
Fenix
För några veckor sedan dog den och vi hade inte hjärta (ork) att slänga bort den.
Men så hände nåt..
Den började leva igen, helt mysteriskt kom det nya gröna blad som ifrån ingenstans.
Idag så plockade jag bort alla döda blad och en skål senare så ser den ut så här:
Miracles do happen=) Vuxenpoäng på det!
Emmis bygger bo
Idag dök en sådan chans upp och Empa var inte sen på att ta den.
Sötnosen min ♥
Lördag
Men av bilderna i min kamera att döma så hade dom en fin vandring även om dom inte kom så långt som dom tänkt sig.
Hämtade skorna igår och dom är sjukt sköna så nu kan jag sheaka min behind i sköna högklackade i sommar!
Annars så är det 8 dagar kvar tills vi åker till Gbg och jag kan nästan känna lukten av alla kläder jag ska köpa=)
Usch, jag håller på att förvandlas till en galning, läskigt.
Slänger in en bild på en väldigt fin Emmis ♥
Regn & Pizza
Här sitter jag vid datorn och drar mig för att gå ut i regnet (igen).
Men förr eller senare måste jag, har ett paket som väntar på mig på OKQ8 med fina skor i.
Jag bestämde mig för att beställa skorna som jag dreglade över häromdagen efter att jag inte hittat dom på Köpstaden.
Enligt Emils sms så går det bra och dom har visst sett en borg, men efter en stund kom även ett erkännande att dom gått vilse i morse men att dom nu var på rätt spår igen.
Så är det när man gör en vandring utan karta.
Nej men hoppas dom har en rolig vandring eller mandomsprov som mamma kallar det:P
Nu ska jag gå bort och ta ner min trötta katt från elementet där hon tryckt ihop sig och stjäla lite gos.
Efter det blir det världens bästa bot mot tråkigt väder... Mammas hemmagjorda pizza!
Vandring
Nedanför står Jim med bilen och väntar.
Nu ska dom styra kosan mot Algutsrum där dom blir avsläppta för att sedan påbörja sin "lilla" vandring mot Löttorp.
Vad kan det va? 7 mil?
Jag vet inte om jag ska tycka att det är en rolig grej eller om jag ska kalla dom för idioter.
Hur som helst.
Nu är dom iväg.
